Modersmålsundervisning – ett verktyg för integration

På fotot Inger Lövkrona (FNL)

Inom ramen för Utbildningsnämndens uppdrag som huvudman för gymnasieskolorna
i Lund anordnas besök på samtliga gymnasieskolor för nämndens deltagare.
Modersmålscentrum är ingen fysisk skola utan bedriver sin verksamhet såväl på
förskolor, grundskolor som gymnasier.

Modersmålsundervisning och integration

Modersmålsundervisning (tidigare hemspråksundervisning) infördes i Sverige 1977.
Ett av syftena var att utveckla icke-svenskfödda barns kulturella identitet. Idag
befinner sig modersmålsundervisningen i centrum för integrationspolitiken. Dess
kritiker hävdar att den är ett hinder för att lära sig svenska. Forskningen visar
däremot att kunskap i modersmålet gör det lättare för en elev att tillägna sig det
svenska språket och att tvåspråkighet underlättar integration. Den nuvarande
regeringen har låtit genomföra en utredning På språklig grund som redovisades 2025
(SOU 2025:9). Där föreslås att grundläggande svenska ska införas i läroplanen som
andraspråk för nybörjare. Utredningen lämnar dock inga förslag om hur – och om –
modersmålsundervisningen ska ske i framtiden. Frågan är känslig.

Vem kan få modersmålsundervisning?

En skola är enligt skollagen skyldig att erbjuda modersmålsundervisning i alla språk
om minst fem skolor önskar så och förutsatt att det går att ordna en lämplig lärare.
Därtill är skolan tvungen att anordna undervisning i de fem minoritetsspråken oavsett
hur många skolor som efterfrågar detta: finska, samiska, meänkieli, romani och
jiddisch.
För att få modersmålsundervisning krävs bland annat att det aktuella språket är minst
en av vårdnadshavarnas modersmål och att eleven använder språket dagligen i
hemmet. Hen ska också ha grundläggande kunskaper i språket och får inte vara
nybörjare.

Situationen i Lunds kommun

Modersmålscentrum i Lund servar idag med 53 olika språk (inklusive teckenspråk)
och har ca 100 lärare. Centrum anlitas av 53 kommunala skolor, 29 friskolor och 2
statliga skolor i kommunen. 3600 barn ges modersmålsundervisning varav 2400 i
grundskolor, 400 i gymnasier och 800 från fristående skolor. Det är således en
omfattande verksamhet. Ansökningarna till modersmål har sjunkit med 10 procent
beroende på den mera restriktiva svenska invandringspolitiken. Vi ser samma
tendens i de internationella skolorna. Antalet elever som får studiehandledning har
halverats senaste året.

All undervisning sker på plats med undantag för två kommuner, Stockholm och
Göteborg, vilka köper in jiddisch som ges digitalt. En stor utmaning för
Modersmålscentrum är att pussla ihop schema och lokaler – och lärare.
Undervisningen förläggs ute på skolorna och efter ordinarie lektionstid och skolorna
har olika scheman. Lärarna har mycket sällan heltid på en skola utan samlar ihop
”procent” av tjänst på olika skolor i Lund och i närliggande kommuner. De flesta är
ständigt på ”resande fot” mellan olika skolor. Skolorna servar med cyklar och hjälmar,
men arbetssituation för hemspråkslärare är minst sagt stressig och upplevs som ett
problem av ledningen.
De vanligast förekommande modersmålen i Lund är arabiska och engelska, det
senare unikt för Sverige, men kan förklaras med universitetets behov. Under vårt
besök på Tunaskolan fick vi politiker delta i undervisningen i engelska och mandarin,
mycket intressant. Vi fick uppleva två diamentalt olika pedagogiska stilar – en mycket
”fri” (engelska) och en ”stram” (mandarin). Eleverna såg dock ut att trivas!

Inger Lövkrona, ersättare i Utbildningsnämnden